Tragik och minnen

jag klarar inte av dessa känsloströmmar och vrålkaos som lever i mig. jag fixar det bara inte.
Jag önskar sara var ett steg närmre än Stockholm och att vi fortfarande satt kvar i trampbåten på skrea.
Jag önskar att solen sken starkare, och jag önskar att jag inte kände som jag gör.
Jag önskar att jag låg i gretas säng och inte min egen, jag önskar jag kunde sluta tänka på greta.
Jag önskar att det var den 1dec nu och resdax. och jag önskar att jag slapp vakna imån.
Jag önskar massor, och mest önskar jag att jag slapp önska det.

Lång dag idag, har vart ute och promenerat i ösregn i 1,½ timme, lagat mat med mamma och malin.
vart hos Lisa, Kaj, Simone, Simon och Zack och lagar/ätit mat och pratat.

nu kommer paniken smygande igen. igen och igen och igen och igen.

6½ timme tills jag ska stiga upp. snälla stäng av mig.


Jag stavas Kaos.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0