emsfluff - on the move

helst av allt vill jag ringa dig och höra din röst.
Men också för att se om du blir glad av att höra min..
usch, hon har rätt den där rolf.
dont let it bring me down.
Jag lovar att det är såhär : får jag de jag vill ha, vill jag inte ha de mer.
så är de ju alltid,
jag vill, men har inte lust att låta någon komma för nära.

Senast jag gjorde de, ja, vi vet ju alla hur de blev.
och jag saknar henne varje dag. hon har en del av mig kvar.
Att man kan bli halv av en vän visste inte jag.
men jag vet nu att de kostar att ge bort delar av sigsjälv.
och jag tror inte jag är redo att göra de,
Jag vill inte vara först iallafall.

Även om det känns så, när jag ser -
Hjärtat hoppar upp och gör volter värre än en ryskakrobat!
som en galen mixer hade flyttat in i min mage, hjärna..
gärna.

jag hoppas den känslan bara sakta sakta suddas ut. för din skull.
virravarret är inget jag har lust att pracka på någon.

du är bäst nu men du var bättre förr,
våra brister gör oss till människor,

det har redan gått en hel månad på de nya året.
sen ni kom in i mitt liv.
tack

Tänk så många människor som kommer och går i ens liv.
så många hundratals människor man kommer "känna" till och från.
en pojkväns vänner, nästa pojkväns vänner, en väns vänner, en mammas vänner,
grannens kollegor. vissa gör otroliga intryck i ens liv. andra försvinner likt en skugga
lika snabbt som dom dök upp. Men dom som försvinner som man vill ska vara kvar?
Eller dom som man inte riktigt kan möta, man vill olika saker i den relation man har.
och människan försvinner, utan ett ord. ett resultat av en sårad vänskap. kanske
vill du mer än han, eller tvärt om. Hur kan det då vara lättare att bara försvinna?
och kommer man ses igen, någonannanstans i livet? isåfall var?
på Ica Maxi med barn och man/fru?
eller dom man en gång kände, som valde att inte leva mer. folk försvinner.


Jag svamlar, som vanligt

en gång, när vi var unga, tejpade vi fast ölburkarna i händerna för att slippa hålla i dom.. det var kul

jag vill prata om dig hela tiden.
men vågar nästan inte prata med dig.

jag vill prata om dig hela tiden.
men vågar nästan inte prata med dig.

Yes box!
nyår blev en jävla bra kväll.
som jag myste.
hoppas vi satte ribban för 2011 iallafall.

2011 har jag redan:
Varit på 80års kalas.
Varit i danmark.
Varit vaken en hel natt.
Varit på en underbar efterfest med massor av kärlek.
Myst med underbara människor.
Lyckast klämma in en känsla jag inte kännt på 2 år.
och vi har lagt upp planen för 2011s söndagar
jag ska iaf hålla den planen. för min egen skull.

nu, typ just nu går taknarna runt om musik och kickstarta året.
komma igång, vara igång.

jag gillar tanken. jag gillar känslan. men gilla?
falkenberg är vackert idag. det kommer massor av tung
blöt dimma från havet som färgar träden vita. det känns fint.

jag tycker du är otroligt fin. men jag säger inget-

nu börjar ett nytt, spännande (?) år.
nyår är oftast överskattat och slutar tråkigt,
får se vad kvällen bjuder på. man vet ju aldrig.
och man vet inte vad äret bjuder på,
mindre av de som har pågått de senaste månaderna iaf.


vet inte riktigt.

Ja, det är skönt när du skäller. och helt underbart när du säger elaka saker.
Det är nog din bästa egenskap. jag tycker den är helt underbar.
Önskar de fanns fler bomber som dig. FAN VA FIN VÄRLDEN HADE VART DÅ

hon finns alltid där.
Hon bråkar aldrig, säger aldrig att jag har fel
och mest av allt säger hon alltid att hon älskar mig,
Hon heter Sara,
sara med glittriga vacka blinkande bokstäver.
Hon är något som alla borde ha,
en energiskapande underbar vän.
som man ibland undrar om man har rätt till...
Hon har skapat så många vackra stunder för mig så jag vet inte vad.
En gång, så smet hon till Stocktown,
Länge...
Men jag tänkte på henne lika mycket. och jag vet att hon gjorde desamma.



HON
Hon heter Sara. och HON
Är någon jag inte kan leva utan.
JAG älskar henne,

GRATTIS MIN ÄLSKLING

jag startar fint,
dricker bubblande kranvatten och äter gurkstavar,
men jag tröttnar, lägger ner boken ett ögonblick,
tappar fokus, går dit, tar upp dom.
och helt plötsligt utan att tänka har jag satt i min två
Daim. och en "liten" skål chips.


jag måste nog vara sämst i världen på att låta bli.

Nu har snön börjat viska igen.

Jag tycker de känns underligt. konstigt, verkligt. lyckligt. trasigt. vamt. ledsamt. kallt. underbart. förvirrande. ömsom. jag vet inte varför. men jag antar att detta är meningen.
man kommer inte få en annan känsla även om man blir äldre,
det spelar ingen roll. livet kantas av minutlång lycka men livslång ångest.
dock minns man olika mycket av dessa känslor.
jag försöker fokusera på allt de som gör mig lycklig.
Mina vänner, Jobb jag gillar, dansa, skratta, paus på en promenad för att kolla på stjärnor.
allt som ger mig en speciell känsla.
en varm kopp te och ett täcke.
då kan jag till och med sitta ute i 15-

problemet är att jag vill dela detta med någon.
frågan är bara vem du är. var du finns,
och om jag kommer hitta någon som jag.
en som plockar fram de bästa sidorna hos mig,
en underbar.

och hur ska jag våga släppa in?


när man hittar rätt, slutar de vara svårt då?
vem har svar på alla mina frågor?
kan man få någon form av ångerrätt? eller bytesrätt?
Öppet köp?
Garanti, ingår de?

jävlar va snurrigt de blev nu.
men då kanske ni förstår,
såhär är de i mitt huvud alltid.


mest älskar jag glittrande lyckliga ögon.
och leenden som inte ljuger.
ord som viskas.
blickar som utbyts i ett vimmel.
det är precis de jag vill ha, helatiden.

Jag gillar snön.

Den berättar massa hemligheter om vad andra människor gör.
vart barnen helst leker, och vart fåglarna letar efter mat.
ibland får man se vart ett möte har skett och ibland vart någon
har skyndat sig, och ofta viskar den. knarr, knarr, knarr,

jag gillar snön, den berättar hemligheter

ja de klart jag vill bli bättre.
men ska jag stå ut med detta+?
du blir inte bättre. bara för du vill de.. du tror bara de.
jantelagen


DU ÄR INTE BÄTTRE ÄN MIG---

jag kommer inte stå still här-

bestämde mig för att göra en Forni.



förra veckan var mycket.
Massor med jobb, utbildning, lycka med vänner, pussar, överraskningar, olycka, tårar och skratt.
Jag har skrapat rutor för första gången i år, vart vaken hela natten med någon som är fin, pratat om saker som är jobbiga, drömt om ett liv utan dig, städat med mamma, frusit om fötterna, viskat, hostat, spenderat lördagen med någon jag älskar,

Och viktigast av allt, jag har inte haft mycket tid över att tänka på dig.

Nu börjar en ny späckad vecka! tack

jag vill ha dig nu som jag hade dig förut.

* du skall icke inledas i frestelse.

nej. de ska jag inte, jag ska känna, tycka om sen låta bli,.
Ni är inte till för mig. jag har inte rätt att äga de.
Jag ska vara jag, och thats it.

Jag hatar att bråka, hatar när det blir så som de blev ikväll.
det är inte okey. problemet är att alla känner olika.
just därför finns det krig. och öl.

om jag låterbli att tänka, känna, andas,   -- leva --

Just de, låta bli att leva.

en liten liten stund glömmer jag av mina känslor och
stoppar i huvudet i en bok istället. en om kärlek, svek, lycka och bloggar.
längtar efter nästa bok.

jag blandar vaniljglass och oboy - jatack

iskall kyla biter i mina kinder,
jag vill att den ska bita i hela mig.
få mig att känna den indre kylan. den som gör ont-
den jag inte har tid att känna. den du ger.

Jag hoppas Rasmus Seebach ger mig ro i ett par timmar. bara ett par lugna fina timmar.
hans röst ger mig    -r-o-

jag ska sluta sakna dig.
FAN.

hon börjar alltid med att snacka om att allt är vackert.
allt är bra. allt är som hon vill att de ska vara. HON
Jag hoppas att hon har rätt. att allt hon säger är precis
som det ska vara. Att hon inte snackar massa skit.
Att de inte har med annat att göra.
Hon som igentligen har så mycket att ge.
Hon snackar om saker som hon inte kan.
har hon rätt kan jag iaf rätta till de.

Fuck You - Cee Lo Green

Jag kräks på att jag saknar dig så mycket som jag gör.
Det känns som att vara olyckligt kär, jag saknar någon som jag har
framför min näsa hela tiden, varje dag. men som på något sätt försvann.
Otaliga gånger blir jag så trött på att vara utan dig och så trött på att jag saknar dig -
Jag vill kräkas -

om jag bara kunde sluta sakna dig så mycket som jag gör.

förundrad sitter jag på ett tomt fik, i en tom stad, en kall stad, ensam.
blundar jag ett ögonblick är det en varm bubblande storstad och färglada drinkar.
eller ett iskallt New York, med en varm vacker päls och min bästa vän.  (?)


Frågan är hur jag ska ändra på det, och vart jag ska börja om.
Har ingen lust att låta dig skratta åt mig mer,
Jag klarar inte av det. Du ska inte få njuta av att jag är olycklig.

Tack