veckomys.

Fröken Ahlström har förgyllt min dag. vilket alltid är uppskattat men just nu i höstkänslan är det minsann mer underbart. helt underbart att jag har denna just nu Jävligt arga flicka i mitt liv!
Vi har druckit kaffe och snackat, och så har jag minsann följt med henne till skolan.
Ångestladdat besök i skolan. fy  va jag är glad att jag inte går i skolan längre..
huset är städat och rent inför storbesöket i sammanhang med begravningen på torsdag. jag ska tända ljus och som det ser ut nu ska jag och Lollo även hjälpa grabbarna att bära kistan. Det känns oerhört bra att kunna vara nära morfar då, in i de sista.
Jag saknar honom något oerhört. Det gör ont i mitthjärta och jag får världens största klump i bröstet när jag tänker på att han inte längre kommer bjuda mig på en öl när jag har klippt gräset. Eller att jag aldrig mer kommer säga till honom att han ska sluta vara så enveten och sluta röka.
min morfar. världens mest envisa man finns inte i mitt liv längre. Jag vill kunna säga att det är det bästa för honom. men just nu vill jag vara självisk och säga att jag inte vill vara utan honom. Jag vill ha Honom hos mig.
Jag vill att min morfar ska vara hemma vid köksbordet och skälla på mig för jag är "ansvarslös och dum" som åker iväg utomlands hela tiden och att jag "måste vara hemma och jobba" för det är det livet går ut på. Jag vill sitta och lyssna på morfars galna historier om när han gick från malmö till stockholm bara för han inte hade något bättre för sig. Jag vill de. men det får jag inte. och det gör fan ont.
Puss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0