rustad,

förundrad sitter jag på ett tomt fik, i en tom stad, en kall stad, ensam.
blundar jag ett ögonblick är det en varm bubblande storstad och färglada drinkar.
eller ett iskallt New York, med en varm vacker päls och min bästa vän.  (?)


Frågan är hur jag ska ändra på det, och vart jag ska börja om.
Har ingen lust att låta dig skratta åt mig mer,
Jag klarar inte av det. Du ska inte få njuta av att jag är olycklig.

Tack




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0